Tomas - Ung pappa till Sophie

Amanda Fondell vann Idol 2011. Det var det jag hade hoppats på. Hon är så himla unik och det är väldigt roligt att se eftersom många som är med i Idol är tråkigt lagom. Precis som alla andra. Det är roligt att se någon som inte är som alla andra utan kör sitt eget race! 

Det var samtidigt lite tråkigt att inte Robin vann för han sjunger så grymt bra. Den killen har verkligen en otrolig röst. Jag tror dock att han kommer bli stor även fast han inte vann. Det brukar ju faktiskt vara så att den som kommer tvåa blir den som blir mest känd, men jag tror faktiskt att Amanda kommer bli stor. Jag hoppas i alla fall det. :)

Nu ska jag skriva ett riktigt bittert inlägg, fyllt med klagomål, eftersom min dag varit ganska värdelös. 

För det första vaknade jag och så var det regnstorm utomhus. De sa att det skulle snöa och vara minst 1dm snö efter natten, men inte då, det regnade på för fullt. Det är riktigt deprimerande och vakna upp till en mörk värld där det regnar och blåser storm. 
Jag pallrade mig i alla fall upp tillsammans med Sophie och lekte lite med henne tills jag skulle duscha. Eftersom min handduk inte var i badrummet, utan på vårt rum, skulle jag springa och hämta den. När jag var på väg in igenom dörren kände jag att jag sprang på något som gick sönder under min fot. Jag tittade ner och såg att jag sparkat sönder en glasburk som Sophie hade ställt där. Hon tyckte att det var en bra idé att ställa en glasburk mitt i dörren, men jag håller inte med. Nu uppstod alltså problemet att jag var tvungen att damsuga upp allt glassplitter, samtidigt som jag måste hindra Sophie att springa i det. Allt detta med en fot som blödde. 

Det finns de som säger att män inte kan göra flera saker samtidigt, men jag motbevisade precis deras teori genom att hoppa runt på ett ben, dammsuga golvet och samtidigt putta bort Sophie, som trodde att vi lekte en rolig lek som gick ut på att hon skulle ta sig förbi pappa. 

Jag lyckades i alla fall fixa till missödet och kunde duscha mig ren. 

Sen skulle vi gå ut och gå, och allt gick jättesmidigt tills vi skulle upp i lägenheten då några hantverkare hade ockuperat hissen så att det inte gick att åka upp. Jag bor visserligen bara på andra våningen, men det är fortfarande jobbigt att bära upp en tiokilos klump.

Nästa problem uppstod när jag skulle åka och lämna Sophie hos mormor så att jag kunde åka till skolan. DET VAR PUNKTERING PÅ BARNVAGNEN! Hur kan en punktering bara uppstå under två timmar? Det måste varit någon som orsakat det medan vi var uppe och sov i lägenheten. Jättelakt, ju!

Mormor fick i alla fall ta tåget till oss i stället och jag kom iväg med bussen som jag nästan missade. Men det visade sig att jag hade glömt skolböckerna och däcket hemma. Jag skulle åka iväg med det trasiga däcket till en cykelaffär och laga det efter skolan, men det går ju inte nu.

Igår var jag och Bianca som sagt och såg på första delen av Breaking Dawn. Det var jättemysigt att titta på bio med Bianca och filmen var faktiskt väldigt bra, men jag tyckte att den var lite kort. Det är väldigt tur att de delade upp den i två filmer, för annars skulle de antagligen inte få med någon handling alls. :P

Det enda som jag störde mig på var scenen där vargarna stog och snackade med varrandra. Det var ju hur töntigt och dåligt gjort som helst. Riktigt B.

 

Nu har jag packat upp ina och Sophies kläder och Sophie sover, så jag är äntligen hemmastadd hos mig själv igen. Jag börjar verkligen bli trött på att flytta runt mellan Sophies far och morföräldrar. Vi bor som sagt en vecka i taget hos mina föräldrar och Biancas föräldrar, och jag börjar förstå hur jobbigt det måste vara att ha skilda föräldrar. 

En vecka är väldigt lite tid egentligen. Man hinner knappt packa upp sina saker innan man ska packa ner dem igen och Sophies sömn blir helt knasig. I början av varje vecka brukar hon sova jättedåligt eftersom vi precis bytt miljö, och sen när hon äntligen börjar sova bra igen, efter att ha vant sig vid miljön, är det dags att flytta igen.
Jag och Bianca funderar dock på att förlänga perioden till två veckor, så att man slipper all stress. 

Det finns dock åtminstone en positiv sida av att flytta runt och det är jag måste planera varje dags outfit för både mig och Sophie. När jag gör det slipper jag den jobbiga stresskänslan man får av att stå vid garderoben varje morgon och inte veta vad jag och Sophie ska ha på sig - både jag och Sophie har nästan lite för mycket kläder, så det blir svårt att välja.

---

Sophie har förresten världens sötaste pyjamas på sig nu. Jag tror att hon ärvt den av Bianca, men jag är inte säker. 

Julen är min absoluta favorithögtid. Det finns ingen annan högtid som är så varm och glad som julen och känslan när man ser det första julpyntet ute på stan går inte att beskriva. Nu är det bara att vänta på att den första snön ska falla, men som det ser ut nu, med fem plusgrader och regn, verkar det inte komma snart. Det är väl bara att vänta, för innan snön har kommit kan man inte njuta av julkänslan fullt ut.

Jag upptäckte igår att jag verkligen ser fram emot att få ge julklappar i år, snarare än att få som det tidigare varit. Kanske beror det på att jag håller på att bli vuxen, men det kanske är för att jag ser fram emot att få ge massa roliga julklappar till Sophie. Jag vet precis vad jag ska ge henne - men jag säger inget, för ni kanske skvallrar till henne!

Apropå det här med bra föräldraskap. Innan jag fick Sophie var jag en riktig datornörd - jag spelade väldigt mycket datorspel och satt den mesta av min fritid framför datorn.

När Sophie kom blev det självklart inte så mycket tid över för att spela datorspel och jag har knappt gjort det sen hon föddes. Nu har jag ju dock lite tid när hon somnat men jag spelar fortfarande inte datorspel, och anledningen till detta är att jag tror att det gör mig till en dålig förälder.

Eftersom jag är en ung förälder så känns det som att allt jag gör synas och analyseras och om jag är en datorspelande ung pappa så känns det per automatik som att alla viskar bakom ryggen på mig, som om de i smyg hytter med fingret och muttrar "Åh. Typiskt en ung förälder att spela datorspel, de har ingen känsla för ansvar"; det känns helt enkelt som att folk ser mig som en dålig förälder. 

Är detta bara något som jag inbillat mig?

Vad tycker ni gör en person till en bra förälder?

Jag är väldigt dålig på att leka med Sophie - jag tröttnar väldigt snabbt. Det går bra i kanske en halvtimme men sen vill jag göra något annat eftersom jag har tröttnat. Jag hoppas att det inte gör mig till en dålig förälder.

Jag tycker att det viktigaste som en förälder är att man älskar sitt barn och att man alltid strävar efter att barnet ska må så bra som möjligt. Det gör jag, så jag antar att jag är en bra förälder, men det är svårt att vara objektiv när det gäller sig själv.

De senaste tre dagarna har jag haft fyra olika mobiler. Det hela började med att jag satt på toaletten och facebookade lite. Jag vet inte om någon som läser här har eller har haft en Experia mobil, men de är oerhört hala. (Det kan inte vara någon vanlig plast det där, för jag tappade den hela tiden)

Ni har kanske förstått att jag tappade mobilen i toaletten. Jag fiskade snabbt upp den, tog isär den och lät den torka. Det finns ingen anledning att vara oroliga, förresten, jag tvättade händerna väldigt noga efter incidenten men tyvärr hamnade min älskade mobil i någon sorts koma: jag tror att den fortfarande fungerar men skärmen är död sånär som att den ibland börjar lysa i några sekunder. 

Min mobil var alltså trasig så fick jag låna min pappas gamla, men han poängterade ytterst utförligt att jag måste vara otroligt försiktig med den eftersom den mobilen låg honon väldigt nära om hjärtat och att den inte gick att få tag på längre. Jag tog försiktigt emot den men lämnade tillbaka den nästa dag för jag har en tendens att göra mig av med mobiler (jag har tappat bort och förstört många mobiler i mina dagar), och jag ville inte krossa min pappas hjärta.

Nästa stopp var min mamma, som också hade en gammal mobil som jag fick låna. Den mobilen gillade jag inte alls så den lämnade jag också snabbt tillbaka. Nu ska jag låna Biancas gamla mobil och jag tror att jag kommer behålla den lite längre för den är ganska modern och lätthanterlig. Jag borde dock köpa en ny mobil snart.
Man kan hata sin smartphone hur mycket som helst, men innerst inne älskar man den och man kommer definitivt sakna googlefunktionen när den är borta. Hur ska jag nu ta reda på onödig fakta när jag inte har något att göra? 

Jag är lite oroligt över hur stor vikt jag lägger på tekniken.

Jag har antagligen världens sämsta uppfattning om vem jag är; jag kan vända om helt när det gäller klädstil, framtidsplaner och musikstil för att jag ser eller läser något inspirierande. Så fort jag ser en film som är någorlunda inspirerande vill jag bli som huvudpersonen. Det kan vara allt från att jag vill bli en utbygdsjägare efter att ha sett Sagan om ringen - Aragorn var nog min första guycrush - till att jag vill bli krigspilot eftersom jag tyckte det verkade ballt i Pearl Harbour, eller varför inte en bohemisk författare som Ewan McGregor, en annan av mina guycrushes, i Moulin Rouge?

Just nu läser jag boken Den hemliga historien, en thrillerroman skriven av den amerikanska författarinnan Donna Tart. I boken studerar huvudpersonen Richard Papen litteraturhistoria och antik grekiska i en riktigt mysig collegemiljö med allt vad dete innebär; röda höstlöv, collegepreppy med tweed-kavajer och härliga campusområden. 


Nu vill jag inget annat än att köpa en tweedkavaj, isolera mig från omvärlden och läsa Dante, Vergilius, Homeros eller Platon. Jag tror att mitt nya, nästan maniska, intresse för secondhandshopping bottnar i detta - det finns trotsallt ingen plats som är bättre för att köpa vintagiga (det är antagligen inte ett ord, men jag menar i alla fall kläder som är vintage) preppykläder än mysiga secondhandbutiker på Södermalm.

Det känns skönt att veta att de inte berättade något för att de inte ville skrämma oss, nu känner jag mig väldigt mycket lugnare. Hur ofta förekommer denna typ av mörkning, liksom? Tur att Sophie inte äter något av de produkter som dragits in, men man får vara lite mer försiktig i framtiden.